Nervositet och rädsla

Imorgon är det dags för äggplock. Jag känner att jag borde vara förväntansfull men faktum är att jag mest är nervös och ganska rädd. Det har ingenting med rädsla för smärta eller liknande att göra. Jag är bara så vansinnigt rädd för att misslyckas igen!

Har försökt skjuta bort den här känslan varje gång den varit på väg, man har fått läsa och höra att "det främjar ett gott resultat om paret är positivt inställda till behandlingen" När jag nu känner så här och sitter och lipar så får jag dåligt samvete för att jag inte är positiv.

Säkert är det till viss del hormonerna som talar, de pumpade ju upp dosen rätt rejält på slutet. Men sen handlar det ju också om tidigare erfarenheter. När jag hade 13 äggblåsor så fick de bara fram 7 ägg varav bara ett blev befruktat och det utvecklades till sist fel så att inget gick att sätta tillbaks. Nu har jag mycket färr äggblåsor, det fanns bara 5 som var hyfsat stora senast. Tänk om de inte får fram ett enda ägg? Eller om de bara får fram ett par stycken och inget av dem blir befruktade? Eller om vi får ett ägginsatt och det fäster? Eller om det fäster och vi får känna den där lyckan igen men drabbas av ännu ett missfall? Eller om...

Tänk så härligt vi hade det sambon och jag när vi var nyförlovade och bestämde oss för att det var dags att försöka bli gravida. Så lite vi visste då och så skönt det var att vara ovetande...