Jag har verkligen försökt släppa på oron att det här med graviditeten inte skulle vara sant. Jag har förökt låta det sjunka in och vara glad. Och vad händer då? Jo det känns som om allt är på väg att gå åt helvete...
I morse började jag känna värk i ryggen, som strax innan mens, och det fanns mikroskopiska antydningar till blod när jag torkade mig. Har försökt släppa det under dagen på jobbet men har nog varit på toa 25 gånger... När jag kom hem och gick på toa var där en flytning som var svagt brunaktig. Har mensliknande värk i mage och rygg.
Nu vet jag att alla kommer att säga att det inte behöver vara någon fara. Det är vanligt att blöda lite i början av graviditeten. Det behöver absolut inte betyda att ett missfall är på gång. Jag vet allt det. Men det hjälper inte. Jag är så rädd och så förtvivlad. Jag bannar mig själv för att jag vågat tro på det och för att jag tillåtit mig att vara glad. Och ja, jag vet att det också är fel att tänka så - men det maler där i bakhuvet.
Önskar det vore fredag nu så vi kunde få ett besked - oavsett vad det beskedet är så att vi får veta. Den här oron och ovissheten är hemsk.
Måste på toa igen... Vågar inte... Är rädd för vad jag kan komma att få se...
Ååå jag hoppas verkligen att den ångest du nu känner dessa långa dagar och veckor framför snart lägger sig. Det är klart att det går bra... så klart.... mina tummar har gjort ett bra jobb förr hos dig, så nu fållar jag in dem igen! Kram Kix
SvaraRaderaTack Kix, känns som om det behövs. Har verkligen en otäck känsla i hela min kropp. Hoppas såklart att allt sitter i huvet, att vi ska få höra det där hjärtat på fredag. Men vågar samtidigt inte hoppas för mycket... Ska det verkligen behövavaraså här?
SvaraRaderaJag håller mina tummar så hårt så hårt för dig nu. Önskar av hela mitt hjärta att det ska gå bra.
SvaraRaderaStyrkekram till dig
Vet hur mycket ångest man kan känna i din situation, och här håller jag alla fingrar och tår!!
SvaraRaderaJag hoppas det går bra på fredag! kram
SvaraRadera