Stackars sambo (snart make)

Mitt humör är verkligen helt sinnessjukt just nu. Jag får tokflip i humöret med jämna och ojämna mellanrum... Igår tappade jag vår kamera i golvet. Var inget långt fall men det fick kameran att bli knäpp och mig ännu knäppare. Idag fick vi veta att det troligtvis kostar tusentals kronor att laga, dvs köp en ny. Jag blev såklart knäckt igen.

Nu ikväll skulle sambon stryka sin skjorta och min sjal. Vi provade allt igår kväll, men lyckades då tydligen missa att det på min ljust gula sjal fanns en stor brunsvart fläck som såg ut som om den aldrig skulle gå bort. Jajamen, jag bröt ihop igen. Nu började stackars älsklingen bli lite trött på mig och tyckte att jag skulle tagga ner tills jag såg om det gick bort i tväten.

Jag ringde en vän, en av de två som känner till att vi ska gifta oss, och hon lovade att imorgon fm komma med en annan sjal som låter som om den kan passa. Nu ser fläcken ut att ha gått bort, men sjalen verkar ändå ha tagit lite stryk, så det känns skönt att ha ett alternativ.

Måste verkligen anstränga mig för att inte få några såna här humörsvängar imorgon... Annars kanske han svarar "nja" eller "njä"... Han är fantastiskt förstående, jag är mer trött på mig själv än vad han är på mig verkar det som.

Semester hägrar...

Jisses så skönt det ska bli! Det har varit en galet stressig sommar - nedskärningarna som gjorts hos oss är fullkomligt sinnessjuka, vi har inte varit ens i närheten av att ha tillräckligt med personal.

Jag kan inte fatta att jag ska slippa vara där på fyra hela veckor! Det ska också bli väldigt skönt att inte behöva krångla med jobb när man ska på undersökningar och behandlingar.

Sen händer det ju något riktigt kul i början på semestern också - vi ska gifta oss! Bara en vecka kvar nu. Kan inte riktigt fatta det ännu.

Blåmärken...

...är reultatet av Menopursprutorna idag och igår. Vågar man hoppas på att jobbighetsfaktorn och chansen att lyckas hänger ihop? I så fall borde ju chanserna vara betydligt större nu med Menopur än tidigare med Gonal-F. :-)


Fortfarande lika trött...


Fredag dags för blodprov.

Första hormonsprutan är tagen

Så var första Menopurinjektionen avklarad. Att bryta av toppen på vätskeflaskan var inte alls så meckigt som jag trodde - mycket lättare än på Pregnylen. Det var lite klurigt att få upp all vätskan i sprutan men det gick bra till slut.

Sötaste goe sambon väntade uppe på mig för att jag skulle slippa ta första omgången själv. Han har börjat jobba igen efter sjukskrivningen och när jag jobbar kväll kommer jag hem så sent att han gått och lagt sig för att han ska upp så tidigt. Men idag stannade han uppe fast han är så himla kvällstrött. Min älskling!

Hoppas det stämmer att nedreglerings-biverkningarna försvinner när man får i sig hormonerna igen. Jag är trött på att vara trött. :)

Planen lagd

Så var kliniken öppen igen efter sommarstängt och efter en lååång telefonkö så fick vi tag på sköterskan. Ska köra på med Suprefacten nu till måndag då jag ska börja med Menopur. På fredag är det dags för blodprov och sen måndan efter så ska vi in för ett första VUL. Bra att det snart börjar "på riktigt" för jag börjar bli otålig och nervös.

Skönt med färre sprutor

Igår kväll började mensen så nu får jag gå ner på en spruta om dagen vilket ska bli himla skönt. Visserligen har jag inte haft några större problem med dem men det är så himla bökigt att försöka ta spruta på jobbet när jag jobbar dagpass. På måndag ska jag ringa kliniken och få fortsatt plan.

Fortfarande inga större biverkningar. Jag har varit galet trött sedan jag började ta dem så jag misstänker att det är pga sprutorna. Trots att jag sovit lite mer (normalare) än jag brukar så känns det varje dag som om jag inte fått sova alls och jag skulle behöva "vila middag" en två-tre gånger om dan. Igår var jag dessutom galet lättirriterad men det kan ju vara vanliga PMS symptom. Eller får man inte såna om man nedregleras? Vad vet jag, men hur som helst är det här (så här långt) mycket lättare än jag föreställt mig.

Om drygt två veckor är det dags för mig o sambon att säga Ja till varandra! (Bara inte behandlingar etc sätter käppar i hjulet). Min ring har vi hämtat och den är jättefin, stället vi ska gifta oss på är jättefint och de har bra alternativ om det skulle vara så att vädret bråkar. Längtar!

So far so good

Det går väl hyfsat med sprutorna. Visst är det mycket meckigare än med Gonal-F sprutan, har lyckats spruta ut en del när jag försökt suga upp och ställa in rätt dos. MEN: Inga biverkningar. Än så länge är kanske säkrast att säga...

Dags igen

Imorgon är det dags - då ska nedregleringen påbörjas. Inte helt kul att jag måste börja med en ny sorts sprutor medan jag är på jobbet. Vi har hysteriskt mycket att göra just nu och jag kan inte förstå hur jag ska kunna komma ifrån och i lugn och ro ge mig själv den första injektionen. Men... An IVF:are's got to do what an IVF:are's got to do...

Wish me luck!