måndag 14 juni 2010
Undran om adoption
I och med våra hittills usla resultat på insemination och IVF-behandlingar så har vi sedan en tid börjar prata mer och mer om adoption. I och med att en adoptionsprocess är så lång och jag börjar bli till åren i detta sammanhang så känner vi att vi borde börja dra igång den processen. Men frågan är hur pass mycket man kan starta igång medan man fortfarande håller på med IVF behandlingar? Vad kan man göra redan nu för att redan vara "på väg" om man inte skulle lyckas få biologiska barn? Har försökt läsa på så mycket som möjligt men känner mig lite förvirrad... Nån som läser här som kan mer än jag om adoptionsdjungeln?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 punkter nedan:
SvaraRadera1. Anmäler er som adoptionssökande till minst en adoptionsorganisation: det finns ett flertal auktoriserade organisationer och dessa hittar du på www.mia.eu. Skulle tro att Adoptionscentrum är störst. Organisationerna har olika länder så det beror på vilket/vilka länder man är instresserad av. Besäll hem material från flera så ni kan läsa på. När ni betalt in er adoptionsavgift till någon/några organisationer så har ni er kölapp. Kölappen bestämmer när det är er tur i kön för ett land. Ni behöver inte ha genomgått någon utredning för att få anmäla er och få er kölapp. För att få anmäla sig här spelar det ingen roll om ni håller på med IVF eller andra behandlignar. Därför gör detta så snart som möjligt!
2. Anmäl er till er kommun (Familjerätten) om att få gå en utbildning för blivande adoptanter. Denna utbildning är obligatorisk innan ni kan genomgå en utredning. Beroende på kommun kan starten på denna utbildning ligga nära i tid eller långt bort i tid. Vi fick vänta 7 månader på att den skulle starta. Hör er för om när nästa utbildning startar. För att få anmäla sig till en utbildning spelar det ingen roll om ni håller på med IVF eller andra behandlingar.
3. Medgivandeutredning. Familjerätten utser 1-2 utredare som ni kommer att träffa ett flertal gånger. I utrednignen ingår olika steg som jag förstått är olika på olika kommuner, men bland annat ett hembesök. För vår del var det flera djupintervjuer, hemuppgifter och släktanalys, samt också ett hembesök. Utredning tar olika lång tid i olika kommuner, men 6 månader verkar vara vanligt. Därefter skickas utredningen för beslut till Socialstyrelsen om man är lämplig; avslag eller godkännande. Vid godkännande skickas utrednignen till adoptionsorganisationen som kan börja behandla den för något land som man köar hos. Vid utredningen anser man att paret skall vara klar med IVF/övriga behandlingar och ha lämnat det bakom sig. De har dock ingen möjlighet att kolla upp om så faktiskt är fallet, så antingen bör man ljuga om man gör det eller så helt enkelt vara klar med IVF:er. I adoptionsutredningen skall man vara helt inställd på adoption och det är väl därför som denna "regel" finns.
Ja, det är väl så mycket som jag vet om adoptionsdjungeln. Hoppas du får fler input om detta från andra också. Kram Kix
Tack så jättemycket Kix! Ska ta tag i detta så snart som möjligt.
SvaraRaderaFinns det fler därute som vet mer så tar jag tacksamt emot det