Dags att köpa nya kläder?

Det har varit svårt ett tag att ha byxorna knäppta när jag sitter ner, men mycket mer än lite svullnad på magen har man egentligen inte sett. Men nu börjar man faktiskt ana en liten, liten kula på magen. Har mest kört med samma kläder på sistone - mysbyxor hemma och ett lite stadigare vandrings-/träningsyxor till och från jobb och där finns de tlite utrymme. Men det kan nog blir svårt att komma i en hel del byxor snart - kanske måste ta och kolla så jag har något att ha på mig i jul?

Samtidigt känns det ju lite svårt att köpa nya kläder redan nu - man har ju liksom ingen pejl på hur stor man kommer att bli. Tar gärna tips från läsare som har barn kring hur ni gjort. Har ni bara köpt större storlekar till en början eller gav ni er in på mammakläder direkt?

Just nu är jag inne i en period där jag är småhungrig i stort sett konstant. )Det går åt oerhörda mängder frukt härhemma). Så fast jag hittills fortfarande inte gått upp alls (har t.o.m gått ner) så kanske det snart eskalerar.

Mår bara bra i övrigt. Lite förkyld och fick konstaterat att plitorna i ansiktet berodde på en hudåkomma jag troligtvis får dras med till och från hela livet. Men det känns som småsaker i sammanhanget. Jag märker på mig själv och ser på maken att det, i och med graviditeten släppts en enorm tyngd från våra axlar och hjärta. Istället för att som tidigare gå omkring med en konstant sorg inom sig ser man att glädjen nu finns med oss hela tiden.

Har börjat läsa en bok där en av huvudpersonen är en kvinna som inte lyckats bli gravid efter ett års försök och vars hela liv och alla tankar nu bara kretsar kring barn. Har läst den boken en gång innan för många år sedan men då kunde jag inte alls sätta mig in i den situationen även om jag trodde det. Nu känns det helt overkligt att jag var där för bara ett par måndader sedan och jag är såoändligt tacksam varje dag för att jag och min man nu har en liten knoddis på väg. Samtidigt lider jag med alla dem som är kvar i den situationen och de känslorna.